Jag är ett levande bevis på att det som skrivs i sociala medier och liknande ofta inte alls motsvarar den verklighet som man kanske får intrycket av. Och detta är ju inget nytt, men kan vara lätt att glömma bort när man ser alla fina och avundsvärda bilder och texter på Instagram, Facebook etc.

Skriver statusar på Facebook gör jag sällan och Instagram använder jag inte, men t.ex så bloggar jag ju här och skriver även privat dagbok ibland. När jag ska sammanfatta min dag tar jag för det mesta bara med det viktigaste som jag minns från den, det vill säga oftast det bra. Kanske har jag under hela dagen gått omkring med en liten gnagande ångestkänsla i bröstet men väljer istället att berätta om den lyckade utflykten till blablabla eller om det häärliga träningspasset. 

Jag är, oavsett vad jag skriver i bloggen/dagboken, ganska väl medveten om hur jag mår men svårare är det ju att veta hur andra man läser om egentligen har det. När man endast matas med det perfekta från deras liv. Har flera bekanta som skriver väldigt "lyckliga" Facebookstatusar samtidigt som de i chatten skriver om hur mörkt allting känns.

Men kanske är det egentligen inte så stor skillnad nu mot tiden innan sociala medier fanns. Inte gick man väl direkt runt och pratade om ångest hit och dit, utan valde kanske precis som nu att mest berätta om det roliga som hände i ens liv. Ändå är jag övertygad om att sociala medier på något sätt påverkar många av oss negativt, när det gäller får psykiska hälsa. Informationen följer ju med oss överallt och med hjälp av smarta telefoner är det svårt att undvika den även fast man kanske inte vill se.

Vill jag veta om bananer är nyttigt eller inte är det bara för mig att googla och jag får upp tusentals människors olika åsikter om saken. Människor som jag inte känner, inte har någon aning om vad de har för utbildning men som jag genast antar är experter i ämnet för att denne verkar så säker på sin sak. 

Jag läser anonyma och elaka kommentarer på diverse forum, webbtidningar m.m som jag ibland tar åt mig av - även om jag inte ens deltar i diskussionen. Någon gång nämnde någon i en tråd att "tjejer ska inte väga mer än XX kg" och det räckte för att sätta igång cirkusen i mitt huvud. Kommentaren kunde följa med mig på gymmet, vid matbordet eller när jag stod framför spegeln. "Fan vilken värdelös och ohälsosam tjej du är som väger mer än XX, fy". 

En annan "expert" lade i sin blogg ut en bild på en tjej med en helt normal kropp som denne dömde ut som överviktig, trots normalt BMI. "Jag är alltså överviktig, det spelar ingen roll vad vågen säger, bloggaren har ju sagt att jag är det". 

Ja, det finns väl tusen olika exempel på hur man kan påverkas av den digitala världen. Vet inte exakt var jag vill komma egentligen, men troligen till att det är så lätt att göra sina egna tolkningar när man bara ser bilder, läser texter och inte vet mer än den information man får. När man inte heller har möjlighet att prata med och ställa frågor till personen i fråga direkt, utan istället får bilda sin egna uppfattning. 

Internet är bra och kul till mycket, men min förhoppning är ändå att användandet av den "virtuella" världen minskar lite i framtiden så att inte människans sinnen försvinner helt och hållet. Att känna personlig närvaro, uppleva syner, dofter, ljud och känslor istället för bara bilder och att få möjlighet att använda sin egna röst istället för bara tangentbordet måste väl vara bra för hälsan om något. 

Nicke fick idag veta att han måste åka iväg och jobba under nästan två veckor.. Så jag skippade teatern idag då den här kvällen alltså var sista chansen att ses på länge. Så det blev lite mys, film, Debatt (TV-programmet) och så. Vi skulle ha hittat på något i helgen var det tänkt, men jag får väl hitta något annat att göra istället. Bea har nyligen fyllt år och ska ha någon liten fest, så om jag orkar kanske jag reser till henne.

Just nu känner jag mig dock så sliten att jag tvekar på om det blir så. Kanske ska jag bara tillbringa lördagen och söndagen med mig själv i min lilla lya istället. 

Imorgon är det i alla fall freedaagg, redan. Jisses. Bäst att börja lägga sig nu dock så man orkar med sista spurten inför veckoslutet.

Natti.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Försöker att leva dag för dag. Bara för att jag lyckades igår, behöver jag inte förvänta mig samma sak idag. Imorgon finns ju också och om inte det, så dagen där på.     Vad jag än gör, blir det kanske fel i en ände. Men i så fall också rätt i ...

Semester är härliga tider, men också jobbiga ibland för en grubblare och stundtals perfektionist som jag. Vad ska man göra av all den lediga tid som man nu äntligen har? Hur ska man göra för att inte slösa bort dem? Borde jag inte nu passa på att gör...

Om ett par veckor, när jag förhoppningsvis sitter framför terapeuten tänker jag inte låtsas som att tvångstankarna om droppande kranar, olåsta dörrar, ej avstängda spisplattor m.m. är mitt största problem. Även om vi på telefon kom överens om att KBT...

Kärleken, kärleken.. Ibland förstår jag mig inte på honom. Vem är han? Vad är jag för honom? Ljuger han för mig eller är allt bara ett sammanträffande..? Och varför säger jag inget utan står bara tyst och låtsas som ingenting!!? -.-   Ja, ibland ...

Många minnen dyker upp hos mig så här års, konstiga minnen. För det var nämligen vid den här tiden för fyra år sedan som allting började att triggas igång. Fast det visste jag inte då. Jag förstod inte vilket helvete det som jag gett mig in på skulle...