Usch, vad ska man säga om den här dagen mer än att jag varit totalt slut. Mer än på länge.

Vanligtvis brukar måndagar vara den dag då jag har mest energi på veckan, men så var det inte idag. Till en början kändes det som måndagar brukar, jag var rätt pigg och hade mycket ork, fram tills någon gång strax efter lunch. Då kom plötsligt yrseln och tröttheten som ett slag och jag kunde knappt stå upp. 

Troligen hade jag grubblat för mycket, jobbat på i ett för högt tempo och försökt planera en massa saker som jag skulle göra efter jobbet så att det skulle bli en "effektiv dag". 

Nu när jag skrev det så slog det mig, ännu en gång, vad stressen ofta beror på. Hos mig och hos många andra. Den där känslan av att tiden inte räcker till, eller att man kanske har en massa tid men inte vet vad man ska göra av den. Det sistnämnda förekommer särskilt ofta hos mig i alla fall. Jag tror jag är rädd för tiden, rädd för att slösa bort den. Tyvärr gör det ju det svårt för mig att koppla av, eftersom det känns som att jag slösar tid då. Samtidigt som det känns som att den tid jag har inte skulle räcka till att göra allt som jag "borde".

Jag tror att många av mina tvångs- och ätstörningsbeteenden helt enkelt har varit och är en flykt för att slippa tänka på vad jag "borde" göra. Ett sätt att ta kontroll över något, när man inte kan kontrollera allt som rör sig i huvudet. Det är ju åtminstone det som de säger att ätstörningar och liknande problem ofta beror på och kan tänka mig att det stämmer i många fall.

Efter jobbet handlade jag och gick sedan hem och slumrade en stund. Uj vad skönt det var. I sömnen hörde jag hur telefonen ringde men jag antog att det inte var något viktigt och fortsatte sova. Såklart visade det sig sen vara Nicke och att detta varit en av hans få stunder som han kan höras på.. Men ja, vi skulle kanske försöka hitta ett tillfälle imorgon också så.

Fick kämpa för att inte fastna i sängen resten av kvällen, som sedan har ägnats åt fotbad, laga getostlax, slöande vid datorn och att gå runt lite på gården och ta tråkiga foton.

Nu ska det bli för jäkla skönt att krypa till sängs igen, har längtat hela dagen efter den stunden. 

Gonatt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Försöker att leva dag för dag. Bara för att jag lyckades igår, behöver jag inte förvänta mig samma sak idag. Imorgon finns ju också och om inte det, så dagen där på.     Vad jag än gör, blir det kanske fel i en ände. Men i så fall också rätt i ...

Semester är härliga tider, men också jobbiga ibland för en grubblare och stundtals perfektionist som jag. Vad ska man göra av all den lediga tid som man nu äntligen har? Hur ska man göra för att inte slösa bort dem? Borde jag inte nu passa på att gör...

Om ett par veckor, när jag förhoppningsvis sitter framför terapeuten tänker jag inte låtsas som att tvångstankarna om droppande kranar, olåsta dörrar, ej avstängda spisplattor m.m. är mitt största problem. Även om vi på telefon kom överens om att KBT...

Kärleken, kärleken.. Ibland förstår jag mig inte på honom. Vem är han? Vad är jag för honom? Ljuger han för mig eller är allt bara ett sammanträffande..? Och varför säger jag inget utan står bara tyst och låtsas som ingenting!!? -.-   Ja, ibland ...

Många minnen dyker upp hos mig så här års, konstiga minnen. För det var nämligen vid den här tiden för fyra år sedan som allting började att triggas igång. Fast det visste jag inte då. Jag förstod inte vilket helvete det som jag gett mig in på skulle...