Fy sjutton vad jag måste bli bättre på att lägga mig tidigare. Har haft som mål i flera veckor att komma i säng tidigare än 23 men ändå tycks det bli senare och senare för var gång. Nu sitter jag här igen och klockan närmar sig midnatt och jag har nyss ätit. Fattar inte vad jag gjort för att inte lyckas få i mig mat förrän nu.

Kommer vakna ännu tröttare än vad jag gjorde imorse, men man kan ju hoppas på med ungefär samma humör. Förutom den vanliga morgontröttheten kände jag mig ganska pigg på en ny arbetsdag. Och tur var det, för idag var det mycket att göra. En deadline i projektet börjar närma sig så det finns mycket att ta i tu med. 

 Strumpor i ballerinaskor är inte snyggt, men skönt

Idag blev jag tillfrågad av några arbetskamrater om att följa med och äta ute på lunchen, och jag tackade ja. Det händer väldigt sällan att vi gör det och det är bra för mig att träna på sådana situationer. Förutom alla andra problem så lider jag även av en social fobi och kan tycka att det är jobbigt att gå ut med folk som jag inte känner så bra. Och det här med maten dessutom.. Kände en ångest över vad för typ av matställe de skulle vilja gå till, och hoppades på att det inte skulle bli någon typ av buffé. Mat i överflöd och jag måste själv välja hur mycket jag vill ha, är så otroligt rädd över att tappa kontrollen. På en helg skulle det nog gå bra, men att vara tvungen att sitta på jobbet med ångest efteråt.. (varför jag ens skulle vara tvungen att ha ångest, men men)

Dock blev det ingen buffé, utan ett vanligt lunchcafé. Var väl tänkt att vi skulle ta något lite finare men många ställen hade stängt idag av någon anledning. Men det här stället dög bra det också. Stod och valde mellan en pasta- och kycklingsallad och kyckling med gräddsås, och valet föll tillslut på salladen. Var inte så jättehungrig och kände mig osäker på hur min mage skulle reagera på såsen. 

Vi fick vänta ganska länge på maten och de andra tog för sig av salladsbuffén och brödet så länge. Jag kände att en macka kanske skulle vara gott, men jag känner fortfarande en viss skräck över att äta bröd till maten. Åtminstone om jag inte får det serverat direkt på, då har ju någon annan valt det åt mig. Bröd är ju väldigt hett debatterat nu för tiden dessutom så det är väl bl.a därifrån det kommer antar jag..

Jobbade över en timme idag för att samla in lite timmar så jag kan dra tidigare på fredag, då jag och syrran åker till Småland. Efter jobbet vart det gym fast jag inte direkt hade någon lust. Dock ingen kondition idag utan endast mitt styrkeprogram som jag börjar tröttna lite på. Men snart har jag alla stämplar klara och då ska man ju få en fin present säger dom (kan nästan sätta en tusing på att det är en t-shirt med gymmets logga på). 

Efter gymmet promenerade jag hem, och sedan bort till den stora Ica för att veckohandla. Är i en period just nu då jag har svårt för att spontant bestämma mat dag för dag, så jag använder en app och matplanerar utifrån den och vad jag har hemma. Fungerar bra, och då kommer vi åter igen till det här att jag på slipper välja helt själv utan på sätt och vis blir serverad av någon annan.  

Dagens middag. Avkoadosallad med ägg, senapsdressing (ligger underst så syns ej på bilden), bröd m.m. 

Sedan satt jag och syrran i telefon och planerade boende inför Småland, vilket väl tog en halvtimme minst. Så ja, där av den sena middagen. Timmarna har verkligen bara flugit iväg och en ny jobbdag närmar sig med stormsteg, så det är nog bäst att jag försöker få så mycket sömn som möjligt innan dess. 

Nighty night. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Försöker att leva dag för dag. Bara för att jag lyckades igår, behöver jag inte förvänta mig samma sak idag. Imorgon finns ju också och om inte det, så dagen där på.     Vad jag än gör, blir det kanske fel i en ände. Men i så fall också rätt i ...

Semester är härliga tider, men också jobbiga ibland för en grubblare och stundtals perfektionist som jag. Vad ska man göra av all den lediga tid som man nu äntligen har? Hur ska man göra för att inte slösa bort dem? Borde jag inte nu passa på att gör...

Om ett par veckor, när jag förhoppningsvis sitter framför terapeuten tänker jag inte låtsas som att tvångstankarna om droppande kranar, olåsta dörrar, ej avstängda spisplattor m.m. är mitt största problem. Även om vi på telefon kom överens om att KBT...

Kärleken, kärleken.. Ibland förstår jag mig inte på honom. Vem är han? Vad är jag för honom? Ljuger han för mig eller är allt bara ett sammanträffande..? Och varför säger jag inget utan står bara tyst och låtsas som ingenting!!? -.-   Ja, ibland ...

Många minnen dyker upp hos mig så här års, konstiga minnen. För det var nämligen vid den här tiden för fyra år sedan som allting började att triggas igång. Fast det visste jag inte då. Jag förstod inte vilket helvete det som jag gett mig in på skulle...