Om nätterna drömmer jag ibland om det som gör mig lycklig. Det kan vara en joggingtur i skogen. Det kan vara ett lyckat marathon. Men allt som oftast är det något helt annat.

Ofta drömmer jag om det där stallet mitt ute i ingenstans. Runt om finns bara oändligt med skog och landsvägar, åkrar och ängar. Jag vet inte om jag varit i det stallet eller om det ens finns men i mina drömmar återkommer det ofta.

Där rider jag, på min stadiga häst. Han är vit tror jag, och sådär lagom gammal. Jag är aldrig rädd. Om somrarna rider jag igenom skogarna, åkrarna och all annan vacker natur. Det doftar så där som det bara kan göra när solen värmer på landsvägen. Och jag är lycklig och fri. Inga jobbiga tankar som plågar mig.

Ibland drömmer jag om möten med människor. Det kan vara människor som finns i mitt liv nu, eller människor som jag inte träffat på flera år. Vi pratar, skrattar och skämtar. Jag är helt och hållet mig själv och skäms inte för att vara det. Det strålar bara en lycka och glädje ifrån mig.

Drömmarna visar mig vad riktig hälsa är. Drömmarna visar mig vad jag behöver för att må bra och känna lycka. Ibland, efter vissa dagar, brukar jag känna mig riktigt glad när jag kommer hem. Är det för att jag har tränat och ätit duktigt? Är det för att vågen visar 2 kilo mindre än förra veckan? Nej, det är för att jag har umgåtts med mina vänner och fått vara mig själv för en gångs skull. För att jag fått skratta och inte behövt tänka på alla vardagens måsten.

Varför vågar jag inte leva som i mina drömmar? Tänk så mycket jag skulle kunna göra för att bli gladare. Jag vet ju ungefär vad men jag vågar inte ta det steget - och framför allt vet jag inte hur jag ska ta det. Jag är så fast i det här. Jag har levt med de här tankarna så länge att jag inte vet annat än att fortsätta göra det. Rösterna i mitt huvud säger att jag är lat och att det inte är så jäkla komplicerat. "Bara lär dig att göra rätt!"

Vad fan är rätt?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Försöker att leva dag för dag. Bara för att jag lyckades igår, behöver jag inte förvänta mig samma sak idag. Imorgon finns ju också och om inte det, så dagen där på.     Vad jag än gör, blir det kanske fel i en ände. Men i så fall också rätt i ...

Semester är härliga tider, men också jobbiga ibland för en grubblare och stundtals perfektionist som jag. Vad ska man göra av all den lediga tid som man nu äntligen har? Hur ska man göra för att inte slösa bort dem? Borde jag inte nu passa på att gör...

Om ett par veckor, när jag förhoppningsvis sitter framför terapeuten tänker jag inte låtsas som att tvångstankarna om droppande kranar, olåsta dörrar, ej avstängda spisplattor m.m. är mitt största problem. Även om vi på telefon kom överens om att KBT...

Kärleken, kärleken.. Ibland förstår jag mig inte på honom. Vem är han? Vad är jag för honom? Ljuger han för mig eller är allt bara ett sammanträffande..? Och varför säger jag inget utan står bara tyst och låtsas som ingenting!!? -.-   Ja, ibland ...

Många minnen dyker upp hos mig så här års, konstiga minnen. För det var nämligen vid den här tiden för fyra år sedan som allting började att triggas igång. Fast det visste jag inte då. Jag förstod inte vilket helvete det som jag gett mig in på skulle...